Träden vajar i vindens pustar,

de sträcker på sin fiber,

lövet piskar sin närmaste med lustar,

det bara gnider och gnider,

saven galet mustar,

hösten nära lider.

Nu skapas det minnen, minnen som glöms, minnen som man minns, beroende på olika saker, värderade av vårt inre, om minnena sedan är värda att minnas eller inte, kan vi inte veta alla gånger, det vi minns, glöms kanske efter ett tag, det vi glömmer kanske kommer fram ur minnet en dag…..

Ibland känner man sig så färdig när man är färdig, dock ibland mindre färdig trots att man är färdig….

Glädjande nog kan man nog få nog av glädjen, behöver man sörja för det, det kan man nog, men måste man…..?

Ibland medans tiden går, det blir spår i vårt innersta inre, spår som märks och gör sig påminda i flera år, de flesta blir grunda och mindre

I cirklar tankar cirklar, bland andra tankar som cirklar runt, bland alla cirklande tankar….

I vindpinad gran satt en skata här om dagen, mätt som fan och trind om magen.

Frukta icke en måndag, då månen ej vill dig något på dagen, på natten dock ljuset den vill dig skänka, klä om och dansa jenka.

En tease-dag kommer strax, för månen är det då dags, att visa sin fulla lekamen, så stor och full att man vill leka med den…

I livets tid, vi accepterar vid, en flytande gräns, då valen inte löper vid en läns, utmaningar hamnar vid, djupa känslor blid, vi fantiserar dock, drömmer sedan och….